Nu har vi lämnat det fina hotellet. Verkligen en upplevelse att vara där. Vad jag kan minnas har jag aldrig varit på en vackrare strand med blåare hav. Så oerhört vackert. Nu har vi istället åkt till en familjevän till min värdfamilj som bor här i Cancun. Vi har inte bestämt ännu hur länge vi ska stanna här och inte heller när vi åker tillbaka till USA. Men det är härligt ändå att inte alltid veta. Vi kanske åker hem imorgon eller kanske nästa vecka, vi får se helt enkelt.  Vi har inga schemalagda planer under hela nästa vecka. Så hemresan kan bli när som helst. 

Sushi restaurangen igår var föresten verkligen värd väntan. Jag har aldrig ätit en bättre sushi någonsin! Jag beställde även lätt friterad avokado. Det var oerhört gott. Att det inte är populärt i Sverige förvånar mig. Jag kan varmt rekommendera er att prova det om ni stöter på det någon gång. 

I det området vi är i nu har wi-fi precis gått sönder, pågrund av en stor storm. Så när det här inlägget publiceras har jag ingen aning om. Förhoppningsvis snart. Jag ska vara ärlig, att inte ha internet och inte veta när jag kommer få det igen stressar mig något enormt. Att inte kunna vara tillgänglig och veta vad som sker i Sverige är stressigt. Kanske borde vara skönt, men jag blir mest stressad. Jag ska försöka njuta av det. Men det känns just nu omöjligt. Jag har verkligen insett hur otroligt rastlös jag blir utan internet på min fritid. Vad kan man göra som inte inkluderar internet, när man är helt ensam i ett rum? Jag kommer inte på någonting faktiskt. Läsa en tidning kanske? Men det har jag ingen. Vi hörs när vi hörs helt enkelt!